Jag var nyss ute och promenerade med stort paraply i handen och påsar med pantburkar med sällskap av Max. Regnet här nere vid videdalstrakterna har pågått sedan sen förmiddag. Det är faktiskt mysigt att kunna få höra regndropparna möta paraplyet i detta mörker vi har nu när vintern närmar sig.
Det är ju inte ofta man går ut med tanken att faktiskt gå ut en promenad i regnet när man i vana att stanna inomhus och låta resten av dagens timmar gå åt en serie på tv:n eller rastlösheten som alltid tillåts komma.
När burkarna pantats och 10 femman-lotter köpts var det en lika lång promenad åter till fasta väggar och ett hållbart tak över huvudet. Hemma ville jag låta spänningen kännas vid en och dela med mig av samma spänning till familjen att ha en liten chans, en är alltid bra än ingen, att få vinna en halv miljon på en av flera hundratals lotter som säljs varannan minut i hela landet, så var stunden väldigt givande även om den lika snabbt försvann och samhörigheten likaså. Men lotterna skrapades av familjen och ingen förvåning av ingen vinst tillkom.
Max berättade på tillbakavägen att han hälsade på butiksbiträdet i kassan när han hade i ärende att hämta ut post. Det tog någon minut tills biträdet till man fann uppmärksamhet till Max.
-Det är ju en sak om man kommer in och är trött och grinig efter en jobbdag och inte hälsar, men när en kund kommer in och hälsar på så är det ju en annan sak. Då borde man ju hälsa tillbaka direkt.
Men den här mannen hade all uppmärksamhet ner på några papper som han ögnade igenom tills han faktiskt kanske kom på att det fortfarande var öppet på macken bredvid Coop.
Morgondagen börjar jag återigen med nytt schema på Modefabriken efter ett höstlov som passerat snabbt förbi. Vi på modefabriken har två dagar på oss inför vernissaget på Form& Design Centret på Lilla Torg i Malmö som ska hållas på onsdag sen eftermiddag. Där vi ska ställa ut våra recycle-projekt. Jag har fortfarande oroliga tankar kring hur vi faktiskt kommer få ihopa allt. Men har alla vilja så blir det inga problem. Eller?
Nej nu måste jag sluta skriva.
Au Revoir
No comments:
Post a Comment