Genom skogens gömda tårar

Igår var det begravning, min första att gå på och det jobbigaste jag varit med om under den senaste perioden. Min bästa vän som alltid hade kameran riktat i ansiktet på en eller filmade en genom sin uppväxt, köpte gräddbollar och trisslotter, jag saknar dig morfar och har dig i tankarna fortfarande när vi ska upp till Ängelholm och Falkenberg, där du fortfarande kommer finnas kvar i tankarna, alltid.

Efter denna svartklädda dag kom jag hem med ett brev i postlådan, det var inte ett dåligt brev inte, det var en liten eller ganska stor värdecheck från h&m! Det ni, kallar jag brev!

Dessutom tävlar jag om en symaskin i drömhems senaste tidning, det kan ju vara något o tänka på medans man går här och håller på och bli frisk, jag tror nog att jag måste sova nu men denna dagen har varit för mycket för mig så alla dessa händelser har trasslat sig till en höboll som rullar runt i vilda västern, den stannar ingenstans utan liksom besöker olika platser, kommer tillbaka och försvinner spårlöst.

God natt min vän,
au Revoir!