IDAG SPRANG JAG FÖR TREDJE GÅNGEN OCH DET VAR SVETTIGT OCH ETT HELT OFÖRKLARLIGT INTIATIV... när jag verkligen har fått för mig något som jag helst vill slippa smärtan och träningsvärken utav. Jag känner mig ju en aning stolt efteråt och inväntar bara musklerna som jag tycker borde poppa fram. Men så funkar det ju inte alls...hur ska man kunna känna kämparglöden när man ser ut exakt som förut fast mer utmattad och som att man har haft krig i ett helt dygn med sig själv. Egentligen känns minuterna värre när man springer fast efteråt känns det skönt. Iallefall är det meningen att jag ska börja röra på mig och få bättre kondition så att jag hinner springa till bussen på morgonen. Det är målet. Plus med muskler på ben och lår och extra plus med magmuskler.
Au Revoir.
No comments:
Post a Comment