Jag menar, att allt har en mening med flera uppfattningar och om vem som får göra vad för att personen har en identitet som inte är lik en själv så är vi fortfarande lika.
Det var plikten som drog mig till vernissage för att befinna mig med ett konstverk i en timme för arbetet till en uppsats. Väldigt jobbig känsla att gå igenom öppna portar till det som kom att bli en stor klump i magen men som efter en tid trasslades upp. Målade vita väggar med plats för konstverken där man fick syn på ett tiotal olika tavlor med liknelser i varandra då man kände en våg av samma tema igenom, vilket måste varit meningen då inspirationen kom ifrån storstaden New York, Japanska illustrationer, och med ikoner som Andy Warhol. Där kameran togs sig in för att fotografera den tavlan som nyss blivit fotograferad av andra i gallerian. Då fick jag reda på av en herre att det inte gick och att anledningen var för kopiering. Jag berättade ur mig var min uppgift var och frågade även varför dem tillåt fotografering precis innan. Det var liksom för mig en väldigt ologisk förklaring och även där jag kände mig som mest tyngst och ville inget annat än att vara själva konstnären och inte åskådaren.
Men planen var att stanna och när man kom nämre en tavla så ändrades uppfattningen om att det var samma motiv på allt och man såg då att verken visade olika historier och motiv. Känslan av att folk stirrade på en och undrande uttryck fanns här och var. Det hade säkert med åldern och göra, det är nog något nytt när unga studenter är bland en drös av 50+ troligen nära och kära eller konstköpare till konstnären.
Jag och min vän fick berätta vad våran uppgift var och även fråga konstnären själv lite kring hennes verk. Tillslut kändes det nog och vi beslöt oss för att ta en sista runda och därefter röra oss vidare. Men då blev vi tillfrågade om att vara med på bild för gallerians vernissage och efter några klick blev det ett intressant samtal om arkitekter. Då vi inte mer än kunde nicka och lyssna så blev det ett väldigt påhopp på Malmös framtids stad som vi lever i nu.
Vi båda gick med material till uppgiften därifrån och gick vidare till studentfest i det omtalade området Västra hamnen.
Au revoir.
Vernissage |
Vernissage |
Malene Koch |
Malene Koch |
No comments:
Post a Comment