Okej, jag tänkte nu låta mitt skrivande ägnas åt min glädje som kommer lite krypandes inpå mig. Jag glädjer mig åt att ha klarat alla mina tentor hittills och att jag som många andra kan ha vissa "men" som inte går att förändra för att man som person är som man är och att ibland förändras man bara. Det har faktiskt hänt mig en liten förändring som även syns klart på bilden nedan. Sedan jag var yngre har jag varit en nagelbitare, vilket beror på mig. Som person har jag känt mig osäker och blivit påverkad av omgivningen som gjort mig nervös. Idag är jag ibland lika nervös för min omgivning som tidigare men inte alltid. Jag ägnar mycket åt min tid till annat än och tänka på vad andra ska tycka om mig och att jag är glad över att vara den jag är. Mina naglar har verkligen fått blomstra och jag kan inte komma mig på igen att bita bort dem, för jag är verkligen nöjd över att titta på dem och tänka på att jag faktiskt fått dem att växa så bra. Nagellack jag alltid har ägt kan jag nu våga använda utan att tycka det kommer se helt galet ut. Jag kan säga att jag har haft det väldigt tufft med att sluta bita på naglarna. Testat många medel men det är egentligen bara ens egna sinne som kan ändra på sig själv. För vill man egentligen inte så går det bara inte.
Så här kommer en bild jag tog under köksfläkten.
Au revoir
No comments:
Post a Comment